Resan lider mot sitt slut. Det återstår ganska exakt 1 månad och vi känner oss inte helt redo att åka hem än. Melbourne är en fantastisk stad och det finns så otroligt mycket att utforska och göra. De sista veckorna är fulllspäckade!
I helgen var vi på shopping, inhandlade lite varma tröjor eftersom det blivit höst nu. Emmy övervägde att köpa vantar efftersom hon har dålig blodcirkulation i händerna men det blev inga vantar denna gång.
Lördagen bjöd på utgång och så även söndagen. Söndags-session är stort här i landet down under. Tjejerna i lägenheten bredvid tog med oss till deras favorit söndagsställe- Geebung. Eftersom tjejerna pratat om detta uteställe konstant hade vi extremt höga förväntningar. Från och med nu kommer vi vara där alla resterande söndagar. Spikat.
När vi kom hem igår hade vi ett hål i playwoodskivan som finns bakom vårt fönster. (Vi har alltså ett igenspikat fönster i vårt rum som leder in till ett annat rum bakom) Det visade sig att grannarna låst sig ute och deras enda alternativ att ta sig in var att gå genom träskivan mellan våra rum. Så, de skar ut ett hål som de sedan hoppade in genom. Hålet är idag lagat, haha.
I veckan fick Emmy ett helt vanligt sår i nagelbandet. Dagarna gick och det gjorde mer och mer ont. Det blev rött, svullet och inflammerat. Vi tvättade lite med alsolsprit och klämde ut varet som fanns. Det går nog över- tänkte vi.
Men så i torsdags natt vaknade Emmy upp kl 04.30 med en HEMSK smärta i fingret. Det dunkade och fingret såg ut som ett svullet russion, eftersom hon sovit med spritomslag. Jag försökte rädda situationen genom att sticka hål, det hjälpte inte. Så, efter mycket vel hit och dit blev det taxi in till akuten kl 04.30.
Två bedövningssprutor, skalpellsnitt och antibiotika i en vecka. Puh. Mycket styr för vad som först bara var en nagelbandssår. Emmy mår bra nu.
Jag har idag bara 9 arbetsdagar kvar. Nedräkningen har börjat.
Jiiippiiiiii.
/Jenny
Kramar!
SvaraRadera