Bara festen kvar!

Nu har nedräkningen börjat på riktigt då det återstår bara två veckor. Vi är inte helt redo att lämna landet down under än, schemat för de sista veckorna är fullspäckade med planer. Vi har massa uteställen kvar att testa så de sista veckorna blir som en enda stor fest.

Det har varit dåligt med bloggande sista veckorna. Det blir lite så då vi bosatt oss här och inte är på resande fot längre. Resan har blivit till ett vardagsliv.

I fredags slutade jag mitt jobb, halleluja. Jag går nu under benämningen arbetslös.
(arbetslösa Jonny- eftersom en frisör klippt av mig håret allt för kort så jag nu liknar på en pojk) Själv väljer jag att kalla mig arbetsledig. Jag spenderar numera dagarna med att dricka kaffe, shoppa och insupa den sista tiden av detta fantastiska land. Emmy jobbar på för fullt och trivs som fisken i vattnet på hennes jobb.
Igår tog jag en promenad dit för att luncha med Lucy som bor i rummet bredvid. Det är en fantastisk känsla att få vara kund efter att ha jobbat på café.

På fredag startar påskledigheten här och alla är lediga t o m torsdag nästa vecka. Eventuellt ska vi här i huset ta en tur till Gramphians som är en stor nationalpark med fantastisk natur.

I morse vaknade jag upp med hela knäet fullt med bett. Baggarna är alltså tillbaka, efter att antagligen aldrig ens varit borta. På grund av kylan som svept in här har jag de senaste veckorna sovit med sockor, leggings och tjock tröja och därmed har de inte kunnat bita mig. Sedan en vecka tillbaka har vi fått ett element och jag behöver inte sova påpyltad längre. Äntligen tänkte nog baggarna som nu kan överleva på mitt blod igen. Så, nu blir det samma procedur igen. Allt ska tvättas, tumlas och placeras i svarta sopsäckar i solen.

Nedan följer några bilder från de senaste dagarna.

Ciao! /Jenny

Melbourne

Sköldpadda i botaniska trädgården

Mysig gränd i city

Stora träd i botaniska trädgården

Möttes av denna lilla rackare en morgon när jag skulle koka vatten

Bambubambubambu.

Inflammation och söndags sessions

Resan lider mot sitt slut. Det återstår ganska exakt 1 månad och vi känner oss inte helt redo att åka hem än. Melbourne är en fantastisk stad och det finns så otroligt mycket att utforska och göra. De sista veckorna är fulllspäckade!

I helgen var vi på shopping, inhandlade lite varma tröjor eftersom det blivit höst nu. Emmy övervägde att köpa vantar efftersom hon har dålig blodcirkulation i händerna men det blev inga vantar denna gång.

Lördagen bjöd på utgång och så även söndagen. Söndags-session är stort här i landet down under. Tjejerna i lägenheten bredvid tog med oss till deras favorit söndagsställe- Geebung. Eftersom tjejerna pratat om detta uteställe konstant hade vi extremt höga förväntningar. Från och med nu kommer vi vara där alla resterande söndagar. Spikat.
När vi kom hem igår hade vi ett hål i playwoodskivan som finns bakom vårt fönster. (Vi har alltså ett igenspikat fönster i vårt rum som leder in till ett annat rum bakom) Det visade sig att grannarna låst sig ute och deras enda alternativ att ta sig in var att gå genom träskivan mellan våra rum. Så, de skar ut ett hål som de sedan hoppade in genom. Hålet är idag lagat, haha.

I veckan fick Emmy ett helt vanligt sår i nagelbandet. Dagarna gick och det gjorde mer och mer ont. Det blev rött, svullet och inflammerat. Vi tvättade lite med alsolsprit och klämde ut varet som fanns. Det går nog över- tänkte vi.
Men så i torsdags natt vaknade Emmy upp kl 04.30 med en HEMSK smärta i fingret. Det dunkade och fingret såg ut som ett svullet russion, eftersom hon sovit med spritomslag. Jag försökte rädda situationen genom att sticka hål, det hjälpte inte. Så, efter mycket vel hit och dit blev det taxi in till akuten kl 04.30. 
Två bedövningssprutor, skalpellsnitt och antibiotika i en vecka. Puh. Mycket styr för vad som först bara var en nagelbandssår. Emmy mår bra nu.

Jag har idag bara 9 arbetsdagar kvar. Nedräkningen har börjat.

Jiiippiiiiii.

/Jenny

Uppsägning

God Morgon!

I måndags sa vi upp oss. Jag ljög och sa att jag fått ett annat jobberbjudande med chans till fler timmar och bättre betalt, att jag helt enkelt inte hade råd till att stanna då min halvtidstjänst inte var tillräcklig. Min chef var mycket förstående och sa att han förstod det gott och väl. Jag kände att jag gjorde bäst i att dra en lögn eftersom jag vid intervjun innan jag fick jobbet sa att jag skulle stanna till Oktober.
Efter att ha genomlidit detta samtal åkte jag sen och belönade mig med en tröja jag spanat in, värt.

Igår kallade min chef in mig på kontoret och försökte finna en lösning för att få ha mig kvar, han erbjöd mig mer timmar m.m. Senare kom även hans fru, min andra chef, och frågade mig ett otal frågor om mitt nya jobb och hur många timmar jag blivit erbjuden och hur många jag vill ha och så vidare.
Jobbig situation, jag får improviserat stå och ljuga och ljuga och åter ljuga om mitt påhittade andra jobb. Suck.
JAG SKA ÅKA HEM LÅT MIG VARA.

Min näsa är nu längre än Pinocchios.

I söndags hjälpte jag och Allan vår vän John att ta hand om en bröllopsmottagning på hans bar. Han är manager där och var i behov av personal, så vi gjorde ett inhopp.Det var ett lesbiskt bröllop och en intressant kväll. Vi serverade välkomsdrinkar och tilltugg. I övrigt bjöd helgen på utgång, shopping och filmkväll.

/ Emmy

Sängbaggar och helgutflykter

Längesedan, nu igen.

Sista veckorna har varit fullspäckade med aktiviteter. Vi jobbar som vanigt mån- fre och har helgerna fria.

Vi har börjat umgås en hel del med Emmys kollega Elin (även kallad Allan med engelskt uttal) Trevligt!
Varje torsdag försöker vi hitta på något för att få veckorna att gå lite fortare- torsdagsklubben som vi kallar´t.
Senaste torsdagen gick vi på fika och biobesök. Det var premiär för biografen och vi var rädda att det var utsålt. Väl på plats var vi ensamma i hela biosalen. Komiskt.
Torsdagen innan det åkte vi upp i Eureka tower, högsta byggnaden här i stan med fin utsikt. Vi följer Emmys "att göra-lista".

Förra helgen var det kanonväder så det blev stranden både lördag och söndag. Skönt att steka på sig lite. Vi tog tåget bort till en fin strand i Chelsea, kul att se någon annan strand än vår egen St Kilda strand.

Ja och angående mina "utslag" så har vi nu facit i hand;
En morgon såg jag en liten bagge som kröp omkring i min säng. Jag sa något i stil med "Kolla Emmy! Är det här en bedbug eller? HA-HA!" Efter att vi tagit oss en närmare titt på krypet konstaterade vi att det faktiskt var det. Tanken på att det kanske är bedbugs har alltid funnits där, men förnekats in i det sista? Efter att vi fick syn på den första såg vi bara fler och fler i min säng...
Dagen efter fick vi plocka ut alla våra behörigheter ur rummet för att sedan få hela rummet sprutat med gift. Alla kläder fick lov att tvättas och tumlas varmt för att få död på liven. Efter denna hysteriska dag kröp vi lättade ner i de rena sängarna i det rena rummet (trodde vi?!)
Dagen efter vaknade jag upp med tre levande baggar fyllda med mitt eget blod. Panik! Halsen och armarna fulla med bett, kliandes. Efter en nogrannare granskning av våra sängar visade det sig att hela trästommen är FULL med bedbugs-boenden. Massa ägg och massa både levande och döda baggar, i bådas sängar, VIDRIGT. Jag har klagat på myggbett ända sedan vi flyttade hit till Melbourne, myggbett som inte varit myggbett. Vi har bott med bedbugs i över två månadeder. Emmy har klarat sig utan bett, men mig har de smaskat på varje natt.
Nästa steg blev en slags "het-behandling" av vårt rum som pågick i 12 timmar. Nu har vi flyttat tillbak
a in i rummet och jag är aningen nojjig för alla små kryp jag ser i min säng...Förhoppningsvis (peppar peppar) närmar vi oss nu slutet på detta trauma.

Helgen som var åkte vi tillsammans med hela vårat kollektiv ner till Great ocean road. En helgutflykt lördag-söndag. Vi hyrde 4 stora bilar och stugor som vi bodde i. Vädret var perfekt och vi hade en fantastisk helg! Nog hade vi hört att Great ocean road skulle vara fint, men aldrig kunde vi tro att det var SÅ fint? Overkligt.

Jag har haft ett prat med min chef angående hans fru- att jag inte tål henne. Jag var fast bestämd på att jag skulla sluta. Han övertalade mig att stanna och sa att han skulle prata med sin fru. Om det blir nåt bättre tvekar jag på, men vi får väl se..

Emmy får gitarrkurs av John som bor i rummet bredvid. Det går framåt.

Hoppas ni mår bra där hemma! Vi ses snart!

/Jenny

Skydeck och brännskador

Soool, värme och en fantastisk strand dag.
Jag har bränt mig, och så även Elin och Jenny. Vi tänkte att det var lika bra att
"bränna på" när tillfälle väl gavs.
Efter stranden köpte vi sushi och satte oss i parken. Magiskt gott.

Nu på kvällen tog vi  oss en tur in till city och åkte upp i Melbournes högsta byggnad, Eureka skydeck, där vi sen avnjöt solnedgången och en fika. Väldigt vacker utsikt.

Igår träffade vi en stockholmare på vår krogrunda, alltid lika fascinerande.

Han -"Siljan, ee vadå menar du Silja Line då eller?"

Vi    -"Nej, Sveriges sjätte största sjö du vet?"

Han -"Aha, a nej asså jag e inte så bra på geografi, jag tycker inte Sveriges geografi e så viktigt liksom"

Vi   -"Nehej, nej nej okej"

Så fantastikt roligt.

God natt.

/Emmy

Helgutflykter och köld

Nu var det ett tag sedan vi skrev, igen. Veckorna susar förbi och vi hinner knappt andas.

Förra helgen hyrde vi bil tillsammans med vår rumskamrat Nat och våra engelska tjejkompisar i lägenheten bredvid. Vi åkte till ett område som heter Yarra Valley- vinodlingarnas mecka. Någon grundlig genomgång om hur vin tillbereds blev det tyvärr inte men vi deltog i en fantastisk vinprovning. Landskapet var idylliskt och det var svårt att tro att vi bara befann en timme bort från Melbourne? Emmy gav sig på rollen som chaufför några mil, vänstertrafik- trafikfara.

Barnen i baksätet; Lucy, Kat och Nat.

Picknick

Kat, Emmy och Lucy på en av vingårdarna.

Vi besökte även en djurpark (Healesville Sanctuary) som tar hand om övergivna djur, många djur från bränderna 2009 bor nu där. Vi såg koalor, kängurur, strutsar, dingos, och gick också på en...hm... fågelshow. Ingen av oss är särskilt intresserad i fåglar, men eftersom damen i entrén rekommenderade showen STARKT beslöt vi oss för att ge den en chans. Speciellt.

Obegripligt söt!

Kylan har nu kommit hit på riktigt. Jag har besökt röda korset och inhandlat mig en hoodie, en ulltröja, en enorm stickad sjal samt värmeljus. Igår var det 15 grader, låter inte så väldigt kallt kanske? Men om det blåser satan och man inte har kläder är det inte roligt. Vi sover med leggings, strumpor och gärna 3 tröjor. Brr.
Idag är det föresten 25 grader och sol? Vi kom precis hem från stranden och är i fart med att göra oss klara inför kvällen- husfest och utgång.

Jag har fått nåt slags eksem/bett/hudförändringar. Röda prickar som kliar. Misstänker djur i sängen men är inte säker. Inbillar mig att de ska försvinna snart.

Med risk för att tråka ut er läsare måste jag även nämna senaste lönekuvertet; JENIE.
När man trodde att alla försök att skriva rätt var uppnådda kom det ännu ett nytt? Haha. Igår gjorde jag ett försök till löneprat med chefen. Fick ett stort smin tillbaka och svaret att han ska höja den nästa vecka. Han kunde inte säga med hur mycket, det skulle visst bli en översakning? Intressant.
Några besparingar göra vi inte, utan lever istället upp lönen för att få ut mesta möjligt av våra sista veckor.

Imorgon blir det utflykt med grabbarna vi bor med. Destinatinen är ännu obestämd, vi får se.

/Jenny

Vardagsliv.

Helgen har passerat, ännu en gång.
I fredags hade vi skönt hushäng följt av utgång vårt favoritställe Vineyard här i St Kilda.

I lördags var jag, Jenny och min kollega Elin ut på shopping. Vi har tagit för vana att alltid gå ut på lördagsshopping efter fredagens löneutdelning. Jag köpte i vanlig ordning ett par nya shorts.

På kvällen valde vi tjejer att ge oss ut i city. Slutade upp på ett underbart ställe som heter CQ. Det kryllade av AFL spelare, (australiensisk fotboll), det var fantastiskt. Även Jennys gamla flamma från Airlie beach fanns på plats.
Vi ska tillbaka på lördag och då förhoppningsvis med ett par nyinförskaffade klackar på fötterna.

I söndags hade vi allmänt hushäng följt av gemensam promenad i blåsväder.

Idag har jag jobbat samt varit in till stan på ärenden. Idag flyttade även min kollega Elin in i dörren bredvid. Trevligt! Nu kan vi diskutera vårt jobb ännu oftare.

Imorgon fyller vår vän Katie år, så vi ska ut på en matbit med tjejerna.

Annars? Råttan är död.

Det var allt för denna gång.

/Emmy



Min arbetsplats, cafe commodity.





Söndagspromenad




Shoppingfika