21 nov. 2010

En natt pa akutmottagningen

Söndag. Fortsatt mulet och regn.

I Fredags var vi som sagt hemmas hos Nicklas för lite umgänge. När vi skulle hem började det regna. Eftersom det tar oss ca 40 min att gå från Nicklas fanns det bara ett alternativ. Vi liftade. Fjärde bilen stannade och vips så var vi på hemmaplan. Värt!

Gårdagen spenderades inomhus med hårblekning, tvätt, städning, böcker, och mängder med kakor och kaffe.

Det är skollovstider i australien och barnen VALLFÄRDAR till Surfers. Gatorna kryllar av sjutton- och artonåringar som åker hit för att festa loss. Vi tycker det är drygt. Det värsta är att det kommer pågå under tre veckor. Tror mig ha hört att det är 20.000 ungar i veckan som kommer..

Igår var vi trots alla dessa barn ut pa kvallen, vi mötte upp tre svenska grabbar som vi träffade i Byron förra helgen för lite barhäng. På baren träffade vi även på hostelets bartender samt Ben- vaktmästaren och allt-i-allot här på hostlet. Ben är jättebra, han kan nog vara en av världens händigaste män. Vad vi än vill ha hjälp med så kallar man bara på Bennan så kommer han på stört och styr upp det, med hammare, skruvdragare eller mejsel i högsta hugg.
Jag, Jenny och Ben gick tillsammans hem med varsin pizzaslice till hands. Utanför hostlet såg vi sedan en av våra rumskamrater ligga på gräset med ett gäng hotfulla grabbar runt sig. Vi undrade vad som stod på? De spände ögonen på oss och sa åt oss att hålla oss undan. Sen började de slå vår liggade vän, hårt, om och om igen i ansiktet. Ben sa åt dem att sluta och PANG så smällde de till honom i ansiktet också.
Jag och Jenny som försökte få liv i vår rumskamrat var inte riktigt medvetna om att Ben fick
 en smäll, men vi såg sen vad som skett. Ett stort djupt köttsår på insidan av läppen. Som ett stort hål. Blod rinnandes runt hela munnen, på kläder, skor, och marken. Vi konstaterade snabbt att han måste till sjukan, han vägrade. Vi insisterade. Tjugo minuter senare kom vi efter mycker tjat fram till taxikön i stan, minst 20 meter.. Jag sa till taxikarlarna i reflexvästar att vi måste till akuten och vi fick genast första bästa taxi. Tack för det!
Sen blev det i vanlig ordning en enda lång väntan.. Vi satt där hela natten och morgonen med andra skolbarn som varit i slagsmål eller gått in i fläktar.. Jenny sov. Halv åtta åkte jag och Jenny sen hem, med en gammal alkholist till taxichaufför. Ben kom hem vid 10-tiden med sex stygn i munnen. När vi vaknade idag vid 13-tiden var han sen i full gång med att montera ihop ett nytt tennisbord. Han hade inte valt att gå och lägga sig?

Idag när jag vaknade fick jag ett fantastiskt sms från en av danskarna vi nämnt tidigare. Dom är tillbaka i Surfers!!! De ska bara stanna över natten men dom är nu installerade på hostlet och vi ser fram emot en trevlig kväll. Vi var så nedstämda efter att dom åkt i torsdags, när man tänker att man aldrig kommer ses mer.. Tråkigt är det.

Nu ska vi ut och löpa lite i området innan kvällsmaten!

/Emmy

Martin, Richard och Calle som vi traffade i Byron.

3 kommentarer:

  1. Sånna där rubriker skrämmer oss! Hur gick det för er rumsvän??

    SvaraRadera
  2. Han lever, han ar tydligen gjord av sten eller nat liknande? Han tog en promenad pa 8 km hem fran sjukhuset och gick direkt till jobbet.Sjukt?
    Jenny/

    SvaraRadera
  3. Men gud vilken man...? Jag lääängtar efter dig Emmy! Jag vill inte att du ändrar några resplaner! Hur går det på ert nya jobb? Trivs ni?:P (gör ni allt tillsammans eller?)

    Kram /HAnna

    SvaraRadera