Kött i alla dess former

Igår var jag och Jenny ut, alldeles alena. Vårt grabbgäng i rummet hade raggat upp småbrudar från Nya Zeeland som de skulle mysa på stranden med, haha. Vi tackade vänligt men bestämt nej till att följa med. Istället hängde vi med hostlets vaktmästare och alltiallo. Trevlig karl från Kanada i senare trettioårs åldern. Efter våra ca tio dagar här på hostlet känner vi mer eller mindre hela personalstyrkan. Hoppas det kan ge oss någon form av förmån vid framtida rumsbetalning..

När vi kom hem i natt vid 2 tiden hade de tre paren kommit hem från stranden och var i gång med andra aktiviteter. Osmakligt och olämpligt i ett 20-mannarum.. Det kan ni ge er på att de ska få höra snart när de kommer hem från jobbet!

Igår var jag och Jenny på utflykt till Harbour Town, ett stort område med outlet affärer. Vi sökte jobb och varvade med shopping. UNDERBART med tre nya plagg, resans första köp.
Uuunderbart!

Imorse vaknade jag vid 7 tiden, trots öronproppar och sovmask. De tre paren var uppe och grabbarna skulle till jobbet. Vår vän Jerry underhöll sig med att slänga in apelsiner i takfläkten och tjejerna fnissade? Var finns respekten för de sovande?

Somnade om och vaknade sen tre timmar senare av ett sms från Jenny:
"Kött i sängen bredvid mig"

Sant så sant. En glödhet brunbränd fransman. Visserligen i hatt, men ändå. Tänk att få vakna till det varje morgon som min syster sa.. wo.
Appropå kött så har jag idag inhandlat köttfärs, kött. Riktigt kött. Min kropp suktar efter kött efter en månad med couscous och pasta.. Mm!

Intog sen playan, jag låg inne bland palmblad och bråte i skuggan, och Jenny ute på stranden. Sen började det regna, så vi begav oss hemåt för en kaffetår i vanlig ordning.

Idag har vi rest i exakt en månad. Det har gått så fort. Linnet undrade här om dagen om jag saknade något hemifrån. Det enda jag kunde komma på var min spikmatta. (Bortsett från vänner och familj såklart) Så än har ingen hemlängtan smugit sig på..
 

/Emmy